varför bloggar jag när bloggar nästan alltid gör mig upprörd eller trött. jag gillar inte ens bloggar, varför har jag hakat på bloggtrenden när jag avskyr hela hysterin. jävla bloggar. det mesta är bara fejk. förutom flora. men hon är ett undantag som jag inte räknar med.
jag säger hejdå, så länge, kanske till jag har hittat charmen med bloggar, det skulle vara åt. vi ses väl om 10 år. eller 20. trettio kanske.
bästa hundkursen och jag känner mig som en mästare. sol och ännu mer sol efter det, globen faktiskt två gånger. att ligga på taket till boden och läsa min drömmars stad eller sola i en solstol på tomten, eller varför inte att dras omkring i en park av två små barn? barnkalas, yepp. imorgon är det sol, vår och gotland! iförrgååår träffade jag en underbar hund, förressssten! now, packa.
fem viktiga fakta; nr1, jag hatar min musiklärare. enormt, om jag uttryckte mig lite grövre skulle det finnas en jävla massa saker jag skulle ha att säga till henne. nr2, jag cyklade men utan jacka idag. underbart. nr3, jag tycker ännu mer illa om min musiklärare. nr4, jag hade en grå långkjol i skolan. nr5, min musiklärare bedömer som en kossa. nr6, tyra är världens bästa hund. nr7, det är verkligen inte långt kvar till påsklov och gotland. nr8, jag längtar till prao, då ska jag kramas med hundar och plocka bajs. nr9, musiklärare suger. nr10, känslan av att man ger allt men får ett jävla g. alltid " åh, du sjunger som en gud" (överdrivet, yes, men hört det) eller "du borde söka till idol", inget av det räknas. förlåt för den skrytsamma tonen men jag blir så jävla förbannad, fatta.
dramatiska draman för att komma i rätt tid till dramaten för att se en helt okej pjäs, känslan som spelar roll. en paus i tjugo minuter kan ägnas till seven eleven. fina kläder bjöds det på och jag erskände att ja, jag kanske ändå på något sätt gillar håkan hellström, till ottilias förtjusning. för fortsätta dagen vinkades hon av och jag och matilda fortsatte in till kulturnatt. att gå i ett mörkt men ändå upplyst stockholm, på jakt efter ett museum eller en dansuppvisning blev vi en hel skolklass med ungdomar, olivia, gry, amanda, + en hel hög till, det är ju ganska okej liksom. hela kulturstockholm var belysta och upprymda. en rolig kväll men gammal gumma som jag självklart är, vad annars, for jag hem och tittade på brottskod försvunnen och åt melon.
idag kanske jag ska sola mig på djurgården med matilda och hundarna.
klädd i en blommig byxdress och bruna kängor plus ett par vita strumpbyxor startades dagen i solens tecken och jag lyssnade på me and my drum då jag åt yogurt med honung. dansade på engelskalektionen av lycka och glädjes åt att det faktiskt, faktiskt inte är långt kvar till sommaren. inte långt alls. jag ritade på bänken, ännu en av mina gubbar och försökte överklaga mitt mvg minus, löjliga orsaker till det lilla minuset. efter skolan svängde vi till beyond retro, matilda och jag, fick med mig två raringar vilka jag redan älskar. tankar på sommaren, tankar på enligt min mening snygga killar vilka andra finner fula, påsklov och gotland har cirkulerat i mitt huvud och jag har skrattat.
jag tittade på en dokumentär om ett flyktingläger och kunde inte hålla tillbaka tårarna, såg uppsvälda barnmagar och kände mig otillräcklig, ville hjälpa och få visa att jag bryr mig. för att skingra mina tankar gömde jag mig på mitt rum då gäster vilka passerat 70års-strecket drack kaffe i soffan och skvallrade. som alltid uppskattades min läsfotölj med fotpall och jag tjuvlyssnade på vad pensionerade tanter från england hade att säga. en, eller två timmar senare andades jag ut och smög ner till fotöljen, drog upp benen och försökte lösa mystiska gåtor tillsammans med damernas dektektivbyrå. insåg att jag älskar västerbottenpaj och ljudet från regnet på taket. sökte bland bilderna i byrån med snirkliga utsmyckningar, sjuttio-talets mamma med utsvängda oreangea byxor tittade tillbaka på mig. en ljus liten tott med korviga tights såg buttert på mig och jag insåg att jag som liten ändå var ganska söt. mina syskon med gröna overaller och rosiga kinder tittade fram bakom snöhögarna och jag tyckte att det var mysigt att titta på bilder från en annan tid. kände mig sedan som en pensionär då jag suckade åt "oljudet" justin bieber åstadkom, ville bara lyssna på me and my drum. jag känner mig ganska ofta som en pensionär eller en udda varelse då jag inte tycker så mycket om tv, högljud musik, reklam eller tonåringar. jag ser mg själv inte som tonåring på något konstigt sätt, jag är mera ett förtidspensionerat poetiskt, lillgammalt barn.
igår fascinerade jag mig över en geishas memoarer, fann mig själv trollbunden vid den fantastiska filmen, ljudet, bilderna, kläderna, allting; bara för perfekt. den är så vacker och fin. ibland finns dessa filmer som fastar i huvudet och aldrig ramlar ur. om den som läser detta inte har sett den, gör det. finns inget annat ni kan göra.
baby i've been here before i've seen this room and i've walked this floor i used to live alone before i knew you
en mjuk fluffig kudde att vakna på är aldrig fel, såsom ett par second handbyxor med oreange tröja, lite sol och turkisk yogurt med honung. jag har fått höra redovisningar om religon, försökt av hela mitt hjärta, för de ser så hemskt rädda ut med darrande händer och skakig röst, lyssna till vad mina arma klasskompisar har att säga, men misslyckats då jag egentligen inte bryr mig ett dugg om sakrament eller ceremonier. men jag har försökt. att läsa ur möss och människor och genast fattat sympati för lennie, en klent begåvad ung man, är också mysigt. alla omkring mig har suckat och inte förstått, inte orkat läsa. men jag har redan lyckats förälska mig i boken. jag faller fort och mycket. för böcker.
dessutom har jag någon underlig crush på me and my-drum-refräng-sångaren christoffer hiding. just sayin'.
åh, jag är lycklig! att få den uppskattningen eller får jag kalla det beröm, genom ett mvg, är så fantastiskt! min novell, som jag faktiskt, jag erskänner, var nöjd över, blev uppskattad och det känns bara super helt enkelt.
jag är nog en sådan person som har lätt att vara lycklig, minsta lilla kan fylla min dag och jag blir lycklig flera dagar framåt.
men åhåh, jag längtar ganska extremt mycket till gotland på påsklovet! på tal om ingenting; nu ska jag gå och möjligtvis slänga en hink vatten över huvudet och vakna till lite kanske. ottilia förresten den dummisen, lever loppan någonstans bland snö och är bortrest. jag är avundsjuk för att hon missar skolan. inte skidor. hej.
media; tidningar och tv målade, enligt mig, fram socialdemokraternas förlust redan innan den inträffat. jag blir förbannad, inte bara som socialdemokrat utan även som någon som förespråkar rättvisa, varför är det så? jag mår illa av moderaternas idéologi; jag, jag och jag, pengar, pengar, pengar, tjäna pengar, tjäna, tjäna, tjäna. ingen kultur här inte, nu skippar vi muséer, teater och konst.
jag önskar mig ett samhälle där man såg kultur som något viktigt, ett samhälle dit alla tillhör, ett enat land där man inte säljer ut och privatiserar sjukvård. hur ska någon med minimilön kunna ha råd med sjukvåd som genom privatisering kräver sjukförsäkring?
det gör ont i mig hur sverige blir mer och mer likt USA, ett land där alla inte har råd med sjukvård. där människor med pengar lever ett liv med rättigheter, då människor kan leva i en husvagn, längst ner på botten av samhället.
men vad vet jag, femton år, inte vet mycket om livet?
en relativt solig dag bestående av två timmars virrande efter second hand ställen eller loppisar. insett hur mycket jag gillar tyresö och turkisk yogurt med honung, att sjunga med snobbig britisk dialekt och dansa runt till takten av bestick mot glas, hur mycket jag gillar våfflor men absolut inte grädde. jag har också insett att religon och redovisning är svårare än naturorientering, det är något väldigt underligt. en annan sak jag insett är att jag och gry skrattar och har det väldigt roligt, att hon nog är den mest positiva människan som jag känner, även det är kul.
kjolen, den har jag fått av olivia, köpt i thailand!